Astronomer använde trigonometri för att räkna ut avståndet till stjärnor långt innan beteckningen parsec myntades, men den nya enheten gjorde det enklare att konceptualisera outgrundliga avstånd.
En parsec är avståndet mellan solen och ett astronomiskt objekt vilket har en parallax vinkel på en bågsekund (1/3600 av en grad). Den parallaxa vinkeln finner man när man mäter den parallaxa rörelsen (eller skenbara rörelsen av en relativt stabil stjärna, till mer avlägsna stjärnor) när stjärnan observeras från motstatt sida av solen (ett intervall av sex månader på jorden). Den parallaxa vinkeln uppnås genom att halvera vinkelskillnaden i mätningarna.
När man har etablerat måttet på den parallaxa vinkeln så kan man räkna ut avståndet till en stjärna genom att använda trigonometri, eftersom vi känner till avståndet mellan jorden och solen. Avståndet från solen till en kropp med en parallax vinkel av 1 bågekund blev således definierat som en enhet och, tack vare T
En längdenhet som är lika med 66 fot, används speciellt till amerikanska offentliga markundersökningar. Det ursprungliga mätinstrumentet (Gunters link) var bokstavligen en metallkedja som bestog av 100 länkar, vardera 7,92 tum lång. Stålband måttband började ersätta kedjor runt 1900, men måttband i lantmäteri kallas fortfarande ofta “chains” (kedjor) och mätning med måttband kallas ofta “chaining”. Chain är en lämplig enhet vid uppmätning av fastighetsgränser eftersom 10 kvadrat chains är lika med 1 tunnland.
