Joule
Joule (J) är SI-enheten för energi. Den är uppkallad efter den engelska fysikern James Prescott Joule. Det är mängden arbete som utförs när en kraft på en newton flyttar ett objekt en meter i kraftriktningen, även känd som en newtonmeter.
Btu
Den brittiska termiska enheten (Btu) definieras som den mängd värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit. Den används främst i USA för att beskriva energiinnehållet i bränslen och effekten av uppvärmnings- och kylsystem.
Btu (15°C)
Btu (15°C) är en specifik variant av Btu för att återspegla den energi som behövs för att höja temperaturen på vatten vid 15 grader Celsius med en grad.
Btu (15,6°C)
Btu (15,6°C) syftar specifikt på den energi som behövs för att höja temperaturen på vatten från 60°F (15,6°C) till 61°F.
Btu (15,8°C, Kanada)
Btu (15,8°C, Kanada) är en variant av den brittiska termiska enheten definierad som energin för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit vid en starttemperatur på 15,8°C. Denna definition är anpassad till kanadensiska standarder som återspeglar landets historiska beroende av både imperial och metrisk.
Btu (15,8°C, ISO)
Den brittiska termiska enheten (Btu) är en traditionell värmemåttenhet, definierad som den mängd värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit. Btu (15,8°C, ISO) är en specifik variant som standardiserats av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) baserat på kalorin definierad vid 15,8°C.
Btu (3,9°C)
Btu (3,9°C) definieras som den mängd värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit vid den temperatur där vatten når sin maximala densitet, vilket inträffar vid ungefär 3,9°C (39°F).
Btu (I.T.)
Den brittiska termiska enheten (International Table) är en energienhet som vanligtvis används i USA och definieras som den mängd värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit vid ett konstant tryck på en atmosfär.
Btu (I.T., före 1956)
Btu (I.T., före 1956) avser International Table Btu, en specifik definition som användes före 1956. Det representerar den mängd värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit vid ett konstant tryck på en atmosfär.
Btu (medelvärde)
Btu (medel) är en energienhet som främst används i USA och definieras som den värme som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten från 59°F till 60°F under normalt atmosfärstryck.
Btu (termokemisk)
Btu (termokemisk) varianten överensstämmer med den termokemiska kalorin och definieras som den mängd energi som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten med en grad Fahrenheit vid ett konstant tryck på en atmosfär och motsvarar ungefär 1 054,350 Joule.